EN HELIG PLATS
Vårt arbete fokuserar helt på Birka-frågan och hur ett mer
öppet sinnelag och ett annat perspektiv på den tidiga svenska historien, ger
frågan andra och mer konstruktiva svar. En fråga vi undvikit att beröra är
frågan kring Ubsola-templet, dess eventuella existens och därmed dess eventuella
placering. Templet i Gamla Uppsala har blivit en symbol över hur man sett på
den svenska historien genom åren. Stormaktstidens överdrifter, ett nationalromantiskt identitetssökande eller senare tiders källkritiska utrensningar. Vi gör dock ett litet avsteg från den principen och dyker för en
kort stund ner i historiens allra känsligaste fråga.
En av de mer centrala slutsatserna kring Birka-frågan är att det förmodligen funnits
olika platser runt Östersjön som hade epitetet Birka, som en del av ett större
handelsekonomiskt sammanhang. Kan man anlägga samma perspektiv på Ubsola och
Uppsala? Hade varje bygd sin egen Uppsala-plats där man offrade till gudarna
eller var man tvungen att sätta sig i båten eller ta till hästen för att vara
på med på ”riks”-blotet i Uppland? Tidigare har man ansett att templet i Gamla Uppsala var en
riksangelägenhet och den främsta av platser för den religiösa processen. Hit
ville man åka och ta del av visdomen när man levde men här ville man också låta
sig begravas, för att vara nära gudarna. En parallell till det ser vi i våra
kyrkor, där framstående individer i samhället ville och fick begravas i den
tidens religiösa tempel. Det är nog sannolikt att man hade lokala offerplatser
runt hela riket, med eller utan tempelbyggnad men att vissa platser var mer
viktiga och större än andra. På 1980-talet provade man en teori att uppsala-platserna
fanns över hela landet och man började inventera dessa platser.
Forskaren Anders Högmer var en av dem som gjorde en mer
seriös sammanställning av Uppsal/Uppsala-platserna i Sverige och hur de relaterar
till kända fornlämningar och andra speciella naturliga formationer i omgivningen.
Han anger att det finns Det finns en mängd platser som kan hänföras till ordet
uppsal och med vissa speciella egenskaper. Västergötland hade 29 sådana
platser, Småland 22, Östergötland 15 och det enade Uppland runt 10. En
förklaring av ordet eller namnet uppsal kan vara att begreppet sal betyder
hall, där då uppsal är en byggnad rest på en högt belägen eller geografiskt
längre norrut liggande plats. Den totala sammanställningen av alla Uppsala-platser i hela Skandinavien och de engelska öarna, slutade på omkring 250 st.
Mac Key menar i sin bok "Myten om Ubsola" att namnet kanske
inte alls betyder "Salen där uppe" utan måhända i stället har med en
soldyrkarkult att göra. Kanske betyder Ubsola "Den uppgående solens
tempel" eftersom våra förfäder innan de var asadyrkare hyllade solen,
kanske med blodiga midvinterblot då solen kom upp rakt i SO genom eller över
ett fast landmärke.
Ett intressant exempel för företeelsen Upsal – kan vi hämta
på England. I North Yorkshire, några mil nordväst om den kända staden York
finns en plats som heter Upsall som år 1086 skrevs som Upsale. Detta namn,
skriver engelsmännen, kommer från det fornnordiska "higher
dwelling(s)", upp + sal, dvs boplatsen eller boplatserna
'där uppe'.
Vi kan konstatera att Uppsala inte är ett unikt namn på en unik plats. Uppsala-platserna är talrika över hela vårt land men även runt hela Skandinavien och England. Detta diskvalificerar inte Gamla Uppsala som en viktig centralort i Uppland men det visar på att namnet hade en funktionell betydelse på samma sätt som Birka. Man anser även att Uppsala-Öd är någon form av kunglig äga eller i alla fall stod under kungens kontroll.
Det mytiska hednatemplet i Uppsala har fascinerat människor
i alla tider, det har vi redan konstaterat. Fram till slutet av 1900-talet har
det mest varit en fråga hur templet såg ut men på senare tid har fler
ifrågasatt templets existens. Det har även ifrågasatts om våra förfäder byggde
tempel för att tillbe sina gudar eller om man utförde sina riter ute i det
fria. Om man genomförde olika offerriter och hängde kroppsdelar och annat i
träd, var det kanske naturligt att det gjordes ute.
På senare år har man dock funnit två hednatempel i Sverige,
eller kult-hus som man nu kallar dem. Spår efter ett kulthus har man funnit i
Borg i Östergötland men den mest imponerade är kulthuset i Uppåkra i Skåne. Den
dateras till 200-talet och är därför klart äldre än Adams berättelse om
Ubsola-templet. Kulthuset i Uppåkra står dock kvar fram till sen vikingatid, på
mitten av 1000-talet – dock ingen plats som intresserade Adam av Bremen.
Svenska forskare vill göra det gällande att den stora
hallbyggnad man funnit i Gamla Uppsala, kan ha innehållit ett kulthus och
därmed kunna vara Adams beskriva tempel. Vi vet att kungamakt och religiös makt
gick hand i hand och därför ligger förmodligen kulthuset i anslutning till
kungens residens eller hallbyggnad. Man har dock inga spår efter ett kulthus i
Gamla Uppsala, även om man gärna skulle vilja finns dem. Man söker även efter
den heliga lund, där kropparna skulle hängts upp under blotet. Vi vet dock att
den stora kungahall man funnit i Gamla Uppsala, brändes ner och begravdes under
ett tjockt lager lera redan under 700-talet. Detta verkar vara ett öde som
gäller många hallbyggnader i Sverige, något i statsskicket ogillade att lokala
kungar och stormän skapade egna allianser eller liknade. Även om mycket är
undersökt i Gamla Uppsala återstår många ytor att gräva ut och nya fynd kan
komma i dagen så vi får se vad framtiden ger. Fynden av de imponerande
stolpraderna, som man menar hade olika djurskallar uppsatta på dem, visar med
all tydlighet att området var både ett religiöst centrum och även ett
maktpolitiskt centrum. Under senare år har man även funnit spännande båtgravar
i Gamla Uppsala, något som ytterligare stärker insikten av platsens centrala
position.
Adam av Bremen beskriver Templum Nobilissimum som:
CAPITULUM 26
"Nobilissimum illa gens templum habet, quod Ubsola dicitur, non
longe positum ab Sictona civitate. In hoc templo, quod totum ex auro paratum
est, statuas trium deorum veneratur populus, ita ut potentissimus eorum Thor in
medio solium habeat triclinio; hinc et inde locum possident Wodan et
Fricco."
"Den nationen har ett mycket ädelt tempel, som kallas Ubsola,
ligger inte långt från staden Sigtuna. I detta tempel, som är förberett helt av
guld, vördar folket statyerna av de tre gudarna, så att deras mäktigaste Tor
har en tron mitt i matsalen; Oden och Frej äger platsen."
Adam skriver även:
”En guldkedja omger templet. Den hänger över husets tak och strålar mot
de ankommande på långt håll, därför att själva tempelområdet, beläget på slät
mark, har berg placerade omkring sig liksom en teater”
Denna strof har vetenskapen ansett vara högarna i Gamla
Uppsala, som ligger i en båge och därmed i någon mening kan påminna om en antik
teater. Man kan ju tycka att detta är lite av en efterhandskonstruktion. Även
om högarna i Gamla Uppsala är väldigt stora, kanske man inte kan tala om att
vore som berg.
Man har alltid satt likhetstecken mellan Ubsola och Uppsala, och därför alltid översatt Ubsola med Uppsala. Det är dock viktigt att poängtera att Adam menar att det är templet i sig som heter Ubsola, inte platsen. Detta kan synas vara hårklyverier men det är viktigt
att bära med sig under den fortsatta läsningen. Detta innebär att
Ubsola-templet, rent teoretiskt inte behöver ha stått i dagens Gamla Uppsala. Adam är dock noga med att ange att Ubsola-templet låg nära
Sictona – som vi bör anta vara dagens Sigtuna. När Adam refererar till den nya
kyrkostift som den Katolska kyrkan skapar, benämner han det som Ubsala och
inte Ubsola - ”Sictuna et Ubsala”. Vi kan även konstatera att Adam anger att
många platser till ”nära” varandra – även om de ligger på andra sidan Östersjön
så vi får ta den angivelsen med en nypa salt. Vi har tidigare konstaterat att Adam
själv aldrig besökte Sverige, så detta är beskrivningar han fått av danske
kungen Sven Estridsson (som hade vistats en
längre tid i Sverige) och andra uppgiftslämnare som fanns vid den danske
kungens hov.
Om vi bortser från de källkritiska strömningarna inom den
akademiska världen för en stund, och litar på att Adams berättelsen om templet
är sant. I alla fall det faktum att det existerade och att det en samlingspunkt
för religiösa ritualer. Templet bör ha legat på en plats som var lätt tillgänglig
för människor att komma till, om man även ville attrahera människor som inte bodde närheten. Man transporterade sig längre sträckor helst med
båt, och kortare sträcker på häst. Ska man få bäst upptagningsförmåga för sina
ritualer behöver platsen vara lätt att nå med båt – på samma sätt som vi har
argumenterat kring placeringen av Birka. Nu är det ju lättare att placera en
handelsplats vid inarbetade handelslederna än att tänka rationellt när det
gäller en kultplats. Kultplatsen bör ju ha andra egenskaper än handelsplatsen
och dessa går ju inte att flytta. Ser man på kulthuset i Uppåkra var närheten
till kungens hall viktig men vi vet inte om det fanns annat på platsen gjord
den mer lämplig än andra – en helig plats. Kulthuset kan ju ha varit på plats
innan resten av området befolkades.
Finns det en sådan helig plats i Sverige, som inte tidigare
uppmärksammats?
Det finns en plats som ligger på en udde där elementen möts,
där land möter hav och havet möter himlen. Detta är en avskild plats som håller
många fornlämningar och är avgränsad från omgivningen av en mur. Man ska träda
in i detta område med vördnad och respekt, där avgränsar man detta område från
den övriga omgivningen. Dessa liminala platserna där land mötte vatten hade en
speciell funktion under forntiden, för kommunikationen med gudarna. De flesta
föremål och de djur man offrade hamnade förr eller senare i vatten. Vattnet var
ett viktigt medium i dessa sammanhang. Det finns en märklig rektangulär avgränsning som kan varit platsen för ett kulthus eller en helig lund. Den har berg placerad omkring sig likt en teater, precis som Adam anger.
